Kameratekniken testas nu i Västsverige och enligt Lars Rosengren, professor i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg kan stora belopp sparas.
– För samhället handlar det om åtskilliga miljoner – men störst vinst gör den som drabbas, säger Lars Rosengren.
Har man oturen att drabbas av en stroke så är det en fördel om det sker i Skene eller Ulricehamn.
Där finns nämligen sedan den här veckan de tre ambulanser i Västra Götalandsregionen som ingår i pilotprojektet och som utrustats med nätverkskameror.
– Förhoppningsvis avsätts pengar så att ytterligare drygt tio ambulanser får kamerorna. Jag önskar att alla ambulanser i regionen, cirka 100 stycken, ska ha utrustningen eftersom den kan vara avgörande för strokepatientens framtid, säger Lars Rosengren som betonar att det handlar om en kamp mot klockan:
– Om det dröjer en timme till rätt behandling kan det vara skillnaden mellan om personen kan leva mer eller mindre som vanligt efter sin stroke – eller om den drabbade får så svåra skador i hjärnan att det kan leda till livslång omvårdnad på särskilt boende, säger han.
Rutinen i dag är att ambulansen kör en misstänkt strokepatient till närmaste sjukhus. Merparten av strokefallen är lindriga i den mening att de bäst behandlas med propplösande medicin, något som kan göras på ett ”vanligt” sjukhus.
Men – är det en stor propp i ett stort centralt kärl måste den drabbade omedelbart till ett universitetssjukhus – som Sahlgrenska i Göteborg – för mekanisk propputdragning av expertis, så kallad trombektomi.
– Tiden är som sagt avgörande. Hälften av dem som får behandlingen allra senast sex timmar efter stroken blir återställda, det vill säga kan leva ett oberoende liv. Men eftersom effekten är tidsberoende så är det viktigt att processen går fort, betonar Lars Rosengren.
– Beroende på var man bor i regionen är den akuta vården vid svår stroke ojämlik eftersom behandlingen kan dröja. Därför är kamerorna i ambulansen oerhört värdefulla då den medicinska bedömningen måste göras av expertis. Tekniken sparar tid, pengar och lidande, säger han.
Han säger att vinsten förstås är störst för de patienter som efteråt kan klara sig på egen hand – men också för samhället som får minskade vårdkostnader.
– Vi vet att varje extra genomförd trombektomi i snitt ger en nettobesparing för skattebetalarna på cirka 400 000 kronor. Så ju fler patienter vi får in in via kamerasystemet i ambulanserna, ju större blir den samhällsekonomiska effekten, säger Lars Rosengren.
Projektet med kameraambulanserna är omfattande och bygger på samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset, Chalmers, Högskolan i Borås, ambulanssjukvården i VGR, Prehospital ICT Arena på Lindholmen och företaget Axis Communications som svarar för videotekniken.
– Vi har medvetet valt orter i regionen som har en bit till Sahlgrenska, säger Bengt Arne Sjöqvist, som är professor of practice inom Healthcare Informatics på Chalmers tekniska högskola samt programansvarig vid Picta. Han fortsätter:
– Det är patienter i utkanten av området som har mest nytta av tekniken för att snabbt få rätt vård. Får vi klartecken för kameror i fler ambulanser är det i ytterområdena vi vill satsa, säger han och fortsätter:
– Den här tekniken kan i förlängningen användas vid andra situationer där liv hotas, som hjärtinfarkt, sepsis (infektion, oftast med bakterier i blodet) eller trauman som trafikolyckor, säger Bengt Arne Sjöqvist.
